söndag 20 april 2008

Väckt

Mitt sömnbehöv är gigantiskt, jag brukar säga att det snittar på 11 timmar. Då det är så stort hinner jag sällan sova tillräckligt, speciellt inte på vardagar. Det resulterar ofta i att jag är extremt trött på helgerna, sover ofta 13-14h då.

Dock är det vanligt att något kommer i vägen för min nödvändiga sömn, vilket leder till att jag blir trött, sur, sjuk, får dålig hy och tvingas sova ännu mer kommande natt. Sömnbehövet skapar som en lång dålig spiral som kan brytas först nästa helg om jag har tur. Den situationen befinner jag mig i nu.

Imorse (klockan 12) när jag hade sovit 77% av vad jag behövde, ringer telefonen. Oturligt nog råkar jag ha en bärbar lur på mitt rum, samtidigt som ingen annan är hemma. Signalen är dödande, men aldrig att jag pallrar mig tvärs igenom rummet och riskerar min hälsa plus all energi för hela nästkommande vecka. En tävling i uthållighet inleds. Jag håller ut i två "normala"signalperioder, men när telefonen fortfarande ringer blir jag fundersam.

Förr hände det att pappa ringde för att väcka mig, men aldrig att han lät så många signaler gå fram. Sedan han dessutom insett vilka problem jag faktiskt dras med i form av de stora sömnbehoven har han gett upp.

Tillslut klarar jag det inte längre. Aldrig i hela mitt liv har jag varit med om en längre telefonringning, och när jag ålar mig till skrivbordet hoppas jag, ta mig fan, att det är ett viktigt samtal.

- (jag, sur) Jaaa
- (flåsig unge) Hej, är din bror hemma?
- (jag, riktigt sur) Nej!
- (flåsig unge utan kompisar) Var är han?
- (jag, trött som fanföräldrar som låter sina barn ringa i 40 minuter till folk som inte svarar) Inte hemma, hejdå
-(flåsig unge utan kompisar) Kan jag få numret BLABLABLABLA...

klick

Inga kommentarer: